Namn har med ursprung och identitet att göra. Ortsnamn är egennamn för de bebodda platser där människor känner samhörighet med just den platsen, därför att det är där man fötts, eller är den plats dit man flyttat och där man nu har sitt hem. Eller sitt fritidshus. Där man har sina rötter!
Ett ortsnamn eller namnet på ett samhälle, en stadsdel, en by, en plats, en gård, ett ställe! Det har med historia, kultur, mänsklighet och personlighet att göra.
Det har inte postnumren. De har med teknokrati och systemtänkande att göra; inte med människor även om meningen är att postnumren ska underlätta för postanställda att hitta rätt så att folk kan nås av brev som man skickat till varann. Det finns ingen kulturyttring eller känsla bakom det om man inte räknar postnumrens rationalitet som kultur. Och det finns säkert de som gör det.
Ortsnamnen ’försvann’ mer eller mindre när posten införde postnumren och la ner postkontoren i byar som Långå. Det kanske till och med finns risk för att egennamn på platser försvinner om vi nöjer oss med koordinater. Hej och välkommen till Lat: 62.448902, Long: 13.236122! Vänta, vad säger Du? Alltså Långå, som man sa förr i tiden!
För en tid sedan fick jag frågan: Varför säger du Långåljusnan? Jag svarade: Långåljusnan är den avgränsade och instängda del av Ljusnan som går genom Långå fiskevårdsområde. Personen jag sa det till svarade: Men Ljusnan är väl Ljusnan överallt där den rinner. Bien sûr, sa jag, alla 44,3 mil som kallas Ljusnan är Ljusnan, men Långåljusnan är de två mil som går genom Långå fiskevårdsområde. På annat ställe kan den kallas något annat, till exempel ’Mellanljusnan’.
Spelar det någon roll vad olika ställen heter? et, det gör det! Det spelar stor roll eftersom varje plats är typisk och innehåller sina särdrag, sin historia, sin kultur, sina egenskaper och sin betydelse. Det är också praktiskt, bland annat för vägvisning och av säkerhetsskäl, att kunna ange en bestämd plats där man är. En plats som har ett eget namn, ett egennamn! När man hör talas om att någon fått en fin fisk i Ljusnan så vet man att den togs någonstans längs de förtifyra milen. Mais quel plaisir est que?
Carl von Linné, blommornas fader, påstod att den växt som inte hade ett eget namn fanns inte.Det stämmer även med annat. Förmodligen hade han tyckt att det var bra att vår älvsträcka heter Långåljusnan. Det stämmer med vad man officiellt kallade den på hans tid: Långåå å !
Att Långåljusnan nu har ett eget namn är viktigt även från en annan utgångspunkt. Den är en avgränsad del mellan två kraftverksdammar. Med tiden leder det till att här utvecklas lokala varianter av ursprungliga fiskstammar, däribland Ljusnanöringen. Den Ljusnanöring vi har idag kommer att ha anpassat sig till egna, lokala förhållandena i framtiden och bildat en egen ’familj’ med det som är typiskt för den. Den satsar vi på i Långåfisket! Långåljusnan öringen!
Helge Jonsson/ Sommarkrönika juli 2019