Gäddbestånd och deras påverkan
Många tror att gäddor i ett vatten med ädelfisk har en negativ påverkan på övriga bestånd. Så kan fallet också vara om gäddbeståndet är stort och har en bredd med många smågäddor. Ju fler gäddor desto mer ”betesfisk” konsumeras. Men i de flesta fall äter gäddorna upp mindre fisk och gör att den befintliga stammen av ädelfisk blir storvuxen och livskraftig. Det man dock ska undvika är att få för stora bestånd av mindre gäddor. Mindre gäddor har inte många fiender nere i vattnet. Det finns dock en naturlig fiende för dessa och det är större gäddor. För att då hålla gäddbestånden någorlunda stabila krävs det att dessa större gäddor får simma kvar och rensa i deras egna släkte. I vatten där man med okunskap tar upp större gäddor ökar risken att fler mindre gäddor kan leva ostört och reducera bestånd av sik, harr och öring. Det är något vi vill undvika inom Långå FvoF.

En annan huvudsaklig anledning att låta större gäddor simma kvar är att förhindra spridning av gäddbandmask, en parasit som har gäddan som huvudvärd. Färre gäddor leder till färre huvudvärdar för parasiten. Gäddbandmasken är inte farlig för oss människor men andra fiskarter kan bli mellanvärdar.

Vi i Långåfisket vill sprida kunskapen om gäddans påverkan i ett ekosystem. Vi uppmanar därmed att större gäddor över 80cm sätts tillbaka för att inte bredda gäddstammen ännu mer. En av anledningarna till att både sik och harr växer sig så pass stor i Långåljusnan är beståndet av större gädda som lever vid sidan av dessa. Låt inte oss människor påverka detta fungerande samspel.

Elias Hammarlund,
Långåfisket