Långåljusnan kallas den cirka 20 kilometer långa delen av Ljusnan som rinner genom Långå Fiskevårdsområde. Sträckan ligger mellan två kraftverksdammar och har varit starkt påverkad av flottledsrensning och kraftproduktion. Men genom Långåljusnan projektet har strömsträckorna återfått sitt ringlande lopp. Läplatser har återskapats och nya djuphålor finns för att motverka effekterna av klimatförändringen. Vattenlevande organismer har återfått sitt livsrum. Sportfiskaren får nya upplevelser med nya kvalitéer. Det blir ett ”fiskevårdsområde i fiskevårdsområdet”. Vi kallar det NATURVÄRLDEN.

Långåljusnans strömsträckor är öppna för flugfiske från Rändhån till sjön Orten. Här gäller catch & releace, C&R, för all öring under de närmaste åren då återuppbyggnaden av den naturliga öringstammen pågår. Det generella fiskekortet gäller. Vid flugfiske i Långåljusnan uppströms Skälningshån till sjön Orten inklusive Strömhuvudet ska alla öringar återutsättas oskadda. Hullinglösa krokar.

Projektet genomfördes genom insatser och medfinansiering av Länsstyrelsen i Jämtlands län, Hav- och Vattenmyndigheten, EU:s landsbygdsprogram via Jordbruksverket, Härjedalens kommun, kraftindustrins bygdemedel, Sportfiskarna och med egen finansiering från Långå FVOF samt mängder av oavlönade, frivilliga insatser.

Projekt Långåljusnan inleddes på nyåret 2015 av ordförande, Helge Jonsson för att, ”så långt det är möjligt och rimligt, återställa strömsträckor av Långåljusnan för ett hållbart samspel mellan organismer, natur och livsvillkor i biotoper som även motstår klimatpåverkan och bildar förutsättningar för ett gott sportfiske!” Idag har målen infriats med olika livsformer och möjligheter att samexistera till ömsesidig nytta genom
–  biologisk mångfald med näring, tillväxt och naturlig reproduktion av förekommande fiskarter  och vattenlevande organismer
–  uthålliga förutsättningar för överlevnad trots klimatpåverkan
–  ett långsiktigt, hållbart, attraktivt sportfiske med större upplevelser för alla intresserade.

Enkelt uttryckt har projektet lett till att Långåljusnans strömsträckor återuppstått i annat format. De är ’längre’ genom att böjar och krökar återställts, syrehalten har ökat genom strömbildare, vandringsvägar har ordnats genom strömriktare, läplatser finns för vattenlevande organismer och fiskens födosök, vila och reproduktion och vattenvolymen är större genom djuphålor som säkrar vattentillgången i ett hårdare klimat med onaturlig värme och torka. Vi överväger också att återinföra flodpärlmusslan. Dessutom finns platser som är tillgängliga för rörelsehindrade.

Långåljusnan har återfått viktiga naturvärden och är en fascinerande upplevelse för alla, säger Helge Jonsson som tog initiativ till projektet i januari 2015. På minnesplattan som sattes upp sommaren 2020 skriver han ”Långåljusnan skapades av vår Herre i tidernas begynnelse och fullbordades av Långå fiskevårdsförening år 2020.”

Den här delen av Långåljusnan med sina strömsträckor och sel påverkas inte av de variationer som den dagliga kraftproduktionen ger upphov till då det kan bli ’vårflod’ flera gånger per dag eftersom vattenkraften kompenserar vindkraften när det inte blåser, säger Helge Jonsson.

Långåljusnan är pulsådern i fiskevårdsområdet där människor vistats i åtminstone fyra tusen år. Därför satsas även på att öka upplevelsen av fisketuren genom att visa och orientera om sträckans historia, natur- och kulturlämningar, levande historia och kulturhistoriskt intressanta objekt som ökar betydelsen av fisketuren. Långåfiskets kulturansvariga styrelseledamot, Margareta Selin-Ring, ansvarade för och inledde åtgärderna enligt Långåfiskets kulturprogram. Sedan maj 2020 är Elias Hammarlund Långåfiskets kulturchef.

Området har flera intressanta lämningar efter skogsbruket och dess kulturhistoria. De nya vindskydden används för att upplysa och förmedla information om skogens betydelse och alla dess värden. Dessa åtgärder är en del av Långåfiskets kulturhistoriska program som syftar till att öka innehållet i vistelsen för både sportfiskare och andra besökare.

Den totala satsningen på projektet ligger närmare 6 miljoner varav närmare 2 miljoner kronor där staten genom Länsstyrelsen i Östersund är största medfinansiär. Under 2020 restaurerades sträckor och lokaler för naturlig reproduktion, ’barnkammare’, i anslutande biflöden. Den sista sträckan inom fiskevårdsområdet i riktning mot Lossendammen åtgärdades 2021-22 framför allt som reproduktionsområde för öring.

Finansiering i övrigt har skett genom Långåfisket (Långå FVOF), statsstöd från Länsstyrelsen i Östersund, Havs- och vattenmyndigheten, Härjedalens kommun och Sportfiskarna, samt kraftindustrins bygdemedel, frivilliga bidrag och oavlönat ideellt arbete.
I Långåljusnan projektet har särskilda investeringar gjorts i infrastruktur med stigar, leder, rastplatser och service för sportfiskare och övriga besökare. Åtgärderna kostade drygt 600 000 kronor. Finansiering skedde genom 315 000 kronor från EU:s landsbygdsprogram och staten via Jordbruksverket. Kraftindustrins bygdemedel 90 000 samt 200 000 kronor av egna medel från Långå FVOF.

I Långåljusnan Projektet har flera intressenter aktivt deltagit däribland länsstyrelsen i Jämtlands län som även medverkar direkt med expertis, liksom kommunens fiskeansvarige, Janne Gabrielsson.

– Länsstyrelsen ser Långåljusnan projektet som ett intressant och viktigt projekt även ur ett nationellt perspektiv då det gäller att optimera de biologiska och ekologiska förutsättningarna i ett vattendrag med kraftigt minskad vattenföring, säger Gunnar Jacobsson på Länsstyrelsen i Jämtland. Han är den som varit med i arbetena hela tiden och är fortsatt engagerad i projektet med den sakkunskap som han och länsstyrelsen har när det gäller vattenmiljöer, biotopvård och naturansvar.

– Långåljusnan är ett bra och viktigt exempel på hur staten gemensamt med en ansvarig fiskevårdsförening kan finna effektiva lösningar för att återställa biotoper och förhållanden som gynnar livet i vattnen. I det perspektivet är erfarenheter från Långåljusnan projektet av stort intresse, säger Gunnar Jacobsson.

Långåfiskets kvalitetsansvarige, Per-Ola Persson, har analyserat hela älvsträckan och planerat i detalj de olika typerna av åtgärder som höjer livskraften i älven. Han har i detalj lett de två grävmaskinister som lagt tillbaka stenar, grävt djuphålor och skapat nya livsrum för allt levande i ån. Prio ett är fisken, säger Per-Ola Persson, men påpekar även att i förlängningen har det betydelse även för sportfiskaren. Finns det fisk, finns det sportfiskare, säger Per-Ola.

– För att fiskar och vattenlevande organismer ska kunna ’flytta in’ i den nya livsmiljön är första året efter renoveringen stängd för fiske men öppen för besökare, säger han. Per-Ola intygar att det är en naturupplevelse i sig att få se en levande älv så som den var formad från början. Ja, till och med ’hur den var tänkt’!

Sträckor från Rändhån genom Långå by är öppna som vanligt! Bojar finns utlagda på gamla nätfiskeplatser där fisken håller till. Där kan man förtöja om man kommer med båt eller flytring och slipper fälla ankare som skrämmer fisken. Att drifta med strömmen rekommenderas på sträckan nedströms Långå Skans och ner till gränsen mot Hede FVOF.

 

På nyåret 2020 summerade och konstaterade ordföranden och initiativtagaren i Långå FVOF, Helge Jonsson, att Långåljusnans strömsträckor nu är ’återställda ’ med kurvor, bågar, böjar och svängar som liknar hur ån var och till och med hur den var tänkt att vara formad i och av naturen!

Här finns djupfåror med förmåga att hålla grov öring och harr, hungrigt intresserade av vattenströmmarnas dukade strykor med delikatesser.

Fisken lockas och kan nu vandra i strömfåror där strömdraget känns i varje fentag och där den stora spolformade muskeln får användning för sin stjärtfenas paddeleffekt!

Syrehalten har ökat genom att vattenströmmarna luftas och blandas med syre som gör fisken och allt levande både friskare och piggare, ja kanske, till och med, mer optimistisk och motiverad!

Vattenvolymen har ökat. Det finns faktiskt mer vatten i ån därför att den möblerats om och kan hålla större vattenmängd än innan.

Vattenlevande organismer av både växter, fiskar och insekter har fått läplatser och bosättning för sin ro, för vila, födosök och naturlig reproduktion.

Det finns lugnvatten för insekter och kläckande sländor. Och nymfer, puppor, snäckor och småkryp intar sina nya, tryggare miljöer och hem.

Näringsproduktionen ökar med död ved som grävts ner och ytor som gynnar det biologiska livet.

Det finns djuphålor som skuggas av sydstrandens trädridåer med vatten, ja till och med svalare vatten som håller mer syre när torka och värme slår till i tuffare klimat.

Det finns tecken på att en ny generation med yngel av öring och harr redan letar sig uppströms i de nya strömvirvlarna.

Mittåns angöring i Långåljusnan, vid Mittåoset, och sträckan upp mot dammarna vid Hovdevägen har återskapats och är reserverade för naturlig reproduktion av öring och harr. Sträckan är således stängd för fiske!

Det vi arbetat med sedan nyåret 2015 och restaurerat de senaste åren har vi gjort med blick endast för livet i Långåljusnans strömsträckor. Vi vågar erkänna det och vet att sportfiskaren gillar att komma i andra hand i det perspektivet. Klart medveten och överens om att finns det fisk finns det fiske!

Vi kallar det här för Naturvärlden, med rätt mening och innebörd även om det ser ut som en felstavning av naturvärden!

Det viktigaste är betydelsen som vi kan börja avläsa redan nu. Resultaten och värdet i nutid! Hoppfullheten och optimismen. Naturvärden i Naturvärlden!

Det intressanta kan vara att berätta om hur vi gjorde för att nå dit! Initiativet, processen, inventeringen, analysen, metoderna, finansieringen, insatserna och genomförandet med alla medverkande!

Det betydelsefulla är att vi gett fisken nytt livsrum och att fiskaren får ett bra fiske i en upplevelserik naturmiljö.

I Projekt Långåljusnan finns ytterligare en satsning med fokus på ett långsiktigt, hållbart, attraktivt sportfiske med större innehåll och upplevelser för sportfiskare och alla andra intresserade.

En viktig del i Långåfiskets verksamhet handlar om att öka innehållet i fiskeupplevelsen genom fler upptäckter och kunskaper om natur, miljöer och kulturvärden där fisket sker.

Strömsträckorna i Långåljusnan går huvudsakligen genom marker som ägs av skogskoncernen STORA Enso (tidigare Bergvik Skog AB) som även är majoritetsägare i Långå FVOF. STORA Enso tar sitt ansvar för ett hållbart skogsbruk genom att kombinera biologiska, ekonomiska och sociala aspekter där ett livskraftigt ekosystem med rik biologisk mångfald är den största garanten för ekonomin och lönsamheten. STORAs miljöaspekter syftar även till minskad påverkan på omgivande vattendrag för att säkra bra livsmiljöer för vattenlevande växter och djur.

I bolagets sociala ambition ingår även minskad markpåverkan för ett estetiskt finare skogslandskap som ökar upplevelsevärdet för människor som vistas i bolagets skogar.

Kulturarvet har skapats av tidigare generationer. Varje fisketur och fiskeplats innehåller markeringar och rester från skogsbruk, jordbruk, flottning och det liv som levdes i skogskojor, nybyggen, runt kolmilor och från de nu tystnade yxhuggen från skogsarbetare och klockklangen från arbetshästarnas timmerlass.

Långåfiskets kulturprogram handlar om att lyfta fram och synliggöra de typiska särdrag som finns i Långå och som kan förknippas med ”fiskekulturen” men även övriga delar av tillvaron. Det finns en rik skatt att ösa ur när det gäller husbehovsfisket, sportfisket och fiskevårdsarbetet. Att denna kulturskatt riskerar att falla i glömska är uppenbar genom generationsväxlingar och förändringar i levnadsmönster och samhällsutveckling. Det är varje generations ansvar att vårda kulturarvet, använda det och lämna ytterligare arv åt framtiden. Det finns mycket att visa och mycket att berätta. Upplevelsen kan göras större och gemenskapen med bygdens natur och historia är en behållning av fisketuren.

Satsningen stöds av Länsstyrelsen i Jämtlands län, Jordbruksverket, EU:s landsbygdsprogram, Härjedalens kommun via kraftindustrins bygdemedel, Sportfiskarna och med egen finansiering från Långå FVOF.