Laken, denna torskfisk, är som bäst nu. En enastående delikatess, men med alldeles för liten uppskattning. Det är svårt att förklara varför. En del tycker att den är ’ful’, eller stygg som det heter på Långådialekt. Dess hala, slemmiga kropp är en annan detalj för motvilja. Men då blundar man för dess utsökta och smakfulla kött, dess rom som kan ätas som kaviar och levern som kan jämföras i nivå med den lyxiga gåslevern.

Laken leker under vintern och den bästa tiden för ett givande lakfiske är just nu. Det går alldeles utmärkt att pimpla lake på Grundsjön eller tjärnar där den finns. Det går mycket bra att spinnfiska den i isfria Långåljusnan. Pirk och mask eller sänke, trekrok och strömmingsbit för haspel. Den är mest huggvillig på kvällen, säg från nio-, tiotiden och till efter midnatt.

Leken slutar i mars och rommen kläcks efter en månad och de befruktade romkornen sprids över bottnar med sand eller grus. Ett par, tre meters djup är idealiskt. En medelstor hona kan lägga upp till flera miljoner ägg. Romkornen driver runt i strömdragen efter kläckningen och de pyttesmå ynglen simmar fritt i vattnet.

Med en bit tidningspapper i ena handen är den lätt att hålla och flå. Köttet är fast, snarare med dragning åt marulk än torsk. Laken innehåller vassa ben, vilket är en fördel då de lätt kan hittas och tas bort. Stjärtbiten ger en fin filé och det går också att ta ut en benfri ryggfilé liksom den tunna men goda slaksidan runt buken. Stuvad lake är ett gammalt recept med hela bitar av lake som stuvats tillsammans med rom och lever. Det receptet omvandlar vilket kök som helst till det som finns på lyxkrogar. Mandelpotatis är rätt tillbehör. Panerad och lättstekt ryggfilé, gärna med ansjovissmör till är en höjdare. Rommen omvandlas till kaviar på vanligt sätt. Bottna med knäckebröd eller hårt tunnbröd plus kaviaren, finhackad rödlök och crème fraiche. Djupfrys levern några dygn innan tillagning. Panera och fräs den försiktigt i smör. Den ska fortfarande vara mjuk inuti. Och som alltid när det gäller fisk: var försiktig med temperatur och ’kokning’. Den får inte koka, då blir det spånskiva av den. Vattnet ska sjuda och vingla runt. När fisken är 47 grader ”mellan axlarna”, då är den klar.

Rökt lake, om man har tillgång till rök eller röklåda, kan starkt rekommenderas. Tillagas urtagen men med skinn och ben kvar. Behöver ligga i saltlake några timmar eller torrsaltad. I mitt tycke mycket godare än den feta ålen som vi dessutom ska lämna i fred.

Som dryck passar kallt, vanligt vatten. Öl fungerar också. Och känner man för att riva frosten ur kroppen är en liten nubbe en isbrytare som många tror på.

Smaklig måltid!
/Helge Jonsson